Tar ni emot alla typer av sopor här?

– Nej, inte på den här anläggningen. Här tar vi emot sådant som går att förbränna.

Hur mycket sopor tar ni emot varje dag?

– Vi tar emot ungefär 1 500 ton sopor varje dag. Det betyder att 300 lastbilar tippar av avfall varje dag.

Hur stort område samlar ni in sopor ifrån?

– Från Kungsbacka till mellersta Norge.

Hur mycket av det vi slänger går att tas tillvara på?

– 100 procent om vi räknar med energiutvinning. Räknar vi bort det skulle man nog kunna ta vara på 80-90 procent.

Hur går det till när soporna blir till energi?

– Man ser till att skapa en bra miljö för förbränning, man måste ha rätt bränslemängd, rätt luftmängd, rätt omblandning och rätt processkontroll. Då kan man producera mycket energi och ändå ha hyggligt låga utsläpp.

Vart går de återvunna soporna efter de varit hos er?

– Sverige har fortfarande en massa industri. Tidningspapper hamnar på Hyltebruk i Halland, som är Europas största pappersåtervinningsbruk. Glas hamnar ofta på Limmareds glasbruk, som ligger en bit ifrån Borås. Stålkonserver far ända upp till Smedjebacken, Västmanland. Aluminum hamnar på ett aluminumsmältverk.

Vad händer med sopor som inte kan återvinnas?

– Det finns en del sopor som är besvärliga, till exempel asbest. Det lägger man på soptippen för att det ger i från sig fibrer som fastnar i lungorna, och som orsakar sjukdom. Sen finns det saker som det är svårt att göra någonting av. Så som isoleringsmaterial, gamla glasskivor och gifter. Giftiga saker och stora föremål går inte heller att förbränna.

Hur har sopsorteringen utvecklats?

– Vi har alltid återvunnit järn, när det gäller cellulosa så har vi varit ganska duktiga på att återvinna papper i större skalor sedan 1700-talet. I och med att vi under 1900-talet har börjat konsumera i allt större utsträckning så har återvinningen blivit krångligare. Med tiden behöver vi utveckla återvinningen i större skala eftersom fler och fler nya material tillverkas.

Hur länge har du jobbat på Renova?

– Jag började här 1986.

Hur kommer det sig att du blev intresserad av just detta?

– Jag har i många år jobbat som projektledare och då jobbar man med förändringsarbete. Man försöker få medarbetare att jobba på nya smartare sätt. Det är ganska så slitsamt i det långa loppet, så då tänkte jag att jag istället skulle vilja träffa människor och inte sitta och gnugga med dem i två år långa projekt. Vad kan man då göra? Jo, man kan syssla med kommunikation. Man försöker motivera människor och försöker förändra deras beende. Då tar man det i små bitar och så är man klar med det och går vidare. Jag ville ha ett jobb som löpte på snabbare och som inte var så segt. Jag vill informera människor om hur de ska tänka i miljöaspekter och förändra deras betende helt enkelt.

Hur ser en arbetsdag ut för dig?

– Det handlar om att läsa nyheter, om att gå på möten och boka in och ta hand om grupper. Det blir väldigt många trevliga möten och man möter otroligt många nya människor.

Hur står du ut med lukten?

– Jag besväras av alla ungdomar som säger "Oh, fy det luktar!". Då brukar jag säga såhär "Det kanske är för att ni inte sorterar ut matavfall". Man ska förhålla sig till lukt som till känslor, bokstäver och siffror, det är information. Min inställning till lukt är att det enbart är information.

Vad är det bästa man som konsument kan återvinna?

– Som konsument ska man tänka "det som är farligt och giftigt ska man skicka till speciell behandling". Farligt är det som kan skada människor, djur, växter, vatten och luft, till exempel motorolja, det dödar vattenlevande organismer om man häller ut det i en bäck eller liknande. När man har tagit undan det farliga så ska man tänka på det som man har störst av: matavfall, tidningar och förpackningar.

Kan man tjäna pengar på sopor?

– Det vi såg i bunken tycker en del är värdelöst skräp. Men en gripklo motsvarar 16 000 kilowattimmar. En kilowattimma får jag betala 83 öre, så på ett sätt kan man säga att skopan lyfter 13 000–14 000 kronor varje gång. Man kan välja perspektiv där, är det värdelöst skräp som jag inte vill ha eller är det 13 000 kronor?

Vad är vanligt folk bäst på att sortera?

– Vi i Sverige är fruktansvärt bra på att sortera dagstidningar, veckotidningar och reklam. Vi är också väldigt bra på elektronik, skrot och farligt avfall.

Vad tycker du är viktigt att sortera men som många slarvar med eller inte tänker på?

– Matavfall. I regionen som vi ansvarar för slängs cirka 17 000 ton matavfall varje dag.

Vad ska man göra om man inte har tillgång till någon återvinningsstation nära sin bostad?

– Man kan meddela sin hyresvärd, och om det inte hjälper får man vända sig till Renova.

Vi svenskar är överlag duktiga på att återvinna och ta tillvara på avfallet. Förutom det, vad kan vi mer göra för en mer miljövänlig värld?

– Vi kan prata med varandra. Om du har gjort något miljöbra, exempelvis cyklat till skolan så kan du berätta vad du gjort. Har du åkt tåg till Alperna i stället för att ta flyget, gör en stor grej av det! Om någon då försöker trycka ner dig för det, så säger du så här: Men att flyga tar tid. Att åka tåg tar ingen tid. Då kan du läsa en bok eller så. Tar du i stället flyget får du stressa runt på terminalen och passa bagage. Försök göra reklam för dina miljöinsatser.

Vad skulle hända om alla slutade sopsortera?

– Det skulle bli katastrof. Då skulle vi nog få göra som Norge – skicka i väg en del sopor någon annanstans. Det som är bra i Sverige är att vi i alla fall försöker ta hand om våra sopor själva. Vi tillhör inte ligan av länder som exporterar sina sopor i stället för att ta hand om dem själva.