”Jag ser ingen som ett hot”
Han räknar inte med någonting men hoppas att fansen ska ta honom till finalen i Globen. Graffiti har träffat Ulrik Munther.
Relaterat
Fakta
Ulrik Munther
Ålder: 17 år.
Aktuell: Tävlar i andra deltävlingen i Melodifestivalen i kväll.
Bor: Kullavik och Stockholm.
Om jag var ett djur skulle jag vara: En fågel.
Tre saker du inte visste om Ulrik Munther
1. Han kan cykla enhjuling.
2. Han kan jonglera med fyra bollar. Lite grann dock, inte jättelänge.
3. Han dricker väldigt mycket mjölk, upp två paket om dagen ibland.
Ser du fram emot att uppträda i Melodifestivalen på lördag?
– Det klart jag ser fram emot det, det ska bli riktigt sköj. Jag har sett fram emot detta väldigt länge nu. Vi har förberett oss inför delfinalen sedan vi fick reda på att jag kom med och satt ihop hur framförandet kommer se ut.
Tror du att du har en god chans att gå vidare?
– Ja, det tror jag. Jag tycker att jag har en bra låt och jag kommer att göra ett schysst framträdande. Jag har en ganska stor fanbase som förhoppningsvis lägger några röster på mig. Samtidigt kan man aldrig vara säker. Svenska folket kan rösta väldigt roligt och konstigt har jag märkt. Särskilt i Eurovision Song Contest.
Vem är din tuffaste motståndare?
– Jag ser ingen som ett hot. Jag är inte ute efter att vinna på det sättet utan jag är nöjd om jag går till final och får chansen att uppträda igen. Men jag tror att det finns många som har potential att kunna gå långt och vinna.
Hur skulle du beskriva dig själv?
– Rätt så snäll, försöker vara lite rolig ibland, oftast ganska lugn, förstående och empatisk. Men jag har självklart dåliga sidor också, till exempel är jag lat och förvirrad.
Hur kom det sig att du började med musik?
– Min familj har alltid varit väldigt musikintresserad även om ingen har hållit på med det särskilt mycket. När jag var runt tre år fick jag en synth av mina föräldrar och började spela på den. Sedan började jag ta pianolektioner när jag var åtta år. Sedan har det fortsatt och jag gick över till gitarr. Jag har prövat de flesta instrumenten. Jag började skriva låtar när jag var elva.
Om du inte hade sysslat med musik, vad hade du då gjort?
– Det har alltid varit självklart för mig att hålla på med musik. Jag gillar att prata och argumentera mycket, så politiker kanske? Dock är jag sjukt oinsatt i politiken. Eller varför inte åklagare eller advokat?
Hur har ditt liv förändras efter segrarna i både Lilla melodifestivalen och MGP N ordic?
– Just det var väl ett slags startskott på det hela. Det var inte så att jag blev jättekänd genom de två segrarna. Men jag blev ändå en offentlig person. Efter det så har jag fortsatt med musiken och fått ännu fler fans.
Vad är det bästa med att vara artist?
– Det bästa är att få vara just artist, hålla på med musik, skriva egna låtar och ha spelningar där en massa kollar på en och är glada. Att vara en artist som skriver sina egna låtar är väldigt skönt. Då får man en blandning mellan att vara hemma och vara kreativ medan man söker inspiration till att stå på scen och uppträda.
Det är väldigt många tjejer som tycker om dig, är det jobbigt tycker du?
– Klart att jag blir igenkänd lite här och där, men det är inga problem än så länge. Det finns för- och nackdelar med allting men jag behöver ju mina fans för att kunna överleva som artist. Det är dem som har tagit mig dit jag är i dag så det är klart att jag älskar mina fans. Ibland finns det självklart stunder då jag önskar att jag inte vore känd. Men det är något man får lära sig att leva med.
Har det gått så långt att fans har besökt ditt hus?
– Det har faktiskt hänt några gånger att folk har kommit och knackat på. Det var någons mamma som skjutsade sina barn hem till mig och undrade ifall de kunde få min autograf. Det är ingenting jag uppmuntrar till. När jag är hemma så vill jag vara privat.
Vad är det konstigaste ett fan har sagt eller gjort?
– Jag har egentligen inte fått så många konstiga saker, förutom en banan som en tjej gav till mig bara så där. Vissa fans har börjat säga eller ge konstiga saker till mig så att jag ska känna igen dem ifall jag skulle träffa dem någon annan gån g. De kan säga konstiga saker, sedan går de in på min officiella fanpage, och sedan skriver de ”Det var jag som sa det där”. Det är roligt och ganska smart egentligen, men ändå rätt konstigt.
Har du någon flickvän?
– Nej, det har jag inte. Jag har fått just den frågan väldigt många gånger förut och det får jag tacka för, haha. Jag har väl inte riktigt tid för det just nu. Sedan så har jag inte träffat på den rätta för mig ännu. Det är inte så att jag letar i varenda vrå efter en flickvän, men skulle jag träffa på någon som jag tycker om, så är det bara att köra på!
Har du någon idol eller förebild?
– Jag är inte den typen som dyrkar idoler, utan jag får inspiration från olika citat och artister. Jag har väl inte direkt någon idol eller speciell förebild, snarare människor vars musik jag uppskattar.
Ser du dig själv som en bra förebild?
– Det klart att det är jättekul att vara en förebild för andra. Men det kan också vara jobbigt eftersom att vara en förebild ofta förknippas med att vara felfri och perfekt, vilket jag defintivt inte är. Jag vill inte vara perfekt. Som förebild så ska man kunna ta ansvar för sina handlingar och det är något jag verkligen hatar. Jag vill ha frihet men inte ha ansvar helt enkelt.
Vad är det pinsammaste som har hänt under en spelning?
– Jag har tappat texten en massa gånger, till exempel under MGP Nordic. Jag har även tappat otroligt mycket text under direktsändning, det är väldigt pinsamt tycker jag.
Var ser du dig själv om fem år?
– Jag hoppas att jag turnerar runt om i världen, eller åtminstone på olika spelningar och festivaler runt om i Sverige. Att jag har släppt någon mer skiva, fått ännu mer uppmärksamhet och kan leva gott på min musik.

















